sagor på söndag på svenska

Jag får ofta höra från andra lärare att det inte är så lätt att hitta användbara sagor till deras lektioner. Därför kommer jag att presentera veckans saga här, skriven på svenska. På tisdagar kommer lite tips och då kan det även komma tips om hur du kan använda och återkoppla till sagan efter att du har berättat för eleverna.

Veckans saga #1 är en folksaga som kommer från Burma och Thailand:

Inte vårt problem

Den var en fin och solig dag i hela kungariket. Kungen och hans rådgivare satt tillsammans
och åt varsin riskaka med honung. Utsikten från fönstret visade torget nedanför slottet och
alla människor som samlades där. När de pratade om både det ena och det andra lutade sig
kungen utanför fönstret för att bättra se sig omkring. Just då trillade en droppe honung från
kungens mat men kungen märkte inte att en droppe föll ner och landade på fönsterkarmen.
Och sedan ...

Plopp, plopp, plopp (kan använda handen för att visa droppen som trillar)

Honungen landade på gatan nedanför fönstret. Rådgivaren märkte direkt när honungsdroppen
landade på gatan och omedelbart frågade hen kungen. – Ers majestät, en droppe honung föll
till marken. Ska jag få någon att städa upp den?

Nej, nej. Det är inte vårt problem, svarade kungen.

Snart kom en liten fluga flygande förbi. swish, swish, swish(kan använda händer tillsammans
som fluga som flyger) Flugan landade på honungen och började äta den söta måltiden.
Rådgivaren märkte direkt när flugan landade på honungsdroppen och omedelbart frågade
hen kungen. – Ers majestät, en fluga sitter på honungsdroppen på gatan. Ska jag få någon att
städa bort den?

Nej, nej. Det är inte vårt problem, svarade kungen.

Från skuggan under slottet kom ut en liten ödla. Den tittade höger, vänster, höger. Vänster,
och sedan stack ödlan ut sin tunga och fångade in flugan. (Mums, mums, mums)
Rådgivaren märkte direkt när ödlan började mumsa i sig flugan och omedelbart frågade
hen kungen. – Ers majestät, en ödla sitter där nere och äter flugan. Ska jag få någon att
städa bort den?

Nej, nej. Det är inte vårt problem, svarade kungen.

Men en vaksam katt hade sett ödlan och sprang över torget direkt mot ödlan. Katten satt
kvickt ödlan i munnen och skulle just njuta av att leka med sin mat när en hund fick syn
på katten och kom skällande emot katten. voff, voff, voff Hunden skällde och katten fräste
tillbaka. Rådgivaren märkte direkt när hunden skällde och katten fräste och omedelbart
frågade hen kungen.

– Ers majestät, en hund och en katt sitter därnere och bråkar. Ska jag få någon att föra
bort dem?

Nej, nej. Det är inte vårt problem, svarade kungen.

Kungen och rådgivaren fortsatt att njuta av sin mat medan kattens ägare kom och började
slå hunden med en pinne. Sedan kom ägaren till hunden som slog katten med en pinne. Då
började de två människor slå varandra med pinnarna. Rådgivaren märkte direkt när de
två människorna började slå varandra med pinnar och omedelbart frågade hen kungen.
– Ers majestät, det finns två människor där nere som slår varandra med pinnar. Ska jag få
någon att få bort dem?

Nej, nej. Det är inte vårt problem, svarade kungen.

Då hade flera vänner till kattägaren kommit för att hjälpa till och flera vänner till hundägaren
hade kommit för att hjälpa till. Först ropade de, sedan hojtade de, och till sist plockade också
upp pinnar för att slåss. Rådgivaren märkte direkt den folksamlingen började slå till varandra
med pinnar och omedelbart frågade hen kungen. – Ers majestät, det finns minst tjugo
människor därnere som slår varandra med pinnar. Ska jag få någon att få bort dem?

Nej, nej. Det är inte vårt problem, svarade kungen som inte ens tittade åt spektaklet
framför sig. Han tittade istället åt det vackra landskapet bortom slottet och njöt av
den soliga dagen. Nu hörde några soldater det oväsen som fördes på torget och kom
för att prata de tillrätta. Men så fort människorna såg soldaterna med sina vapen började
de slåss mot soldaterna också. Och soldaterna slog tillbaka. Med sina vapen. Med soldater
och vapen blev det hela till krig. Hus förstördes, människor skadades. Och någon satt
fyr på själva slottet. När slottet brann stod kungen och sin rådgivare utanför och tittade
på ruinerna.

– Ers majestät, började rådgivaren säga men avbröts av kungen

–Kanske, svarade kungen.

–Vaddå?

–Kanske var den droppe honung vårt problem, svarade kungen.

Några förslag:

Att välja två person som kan prata som kungen och rådgivaren. Då berättar en person medan

de andra säger orden som om de är kungen och rådgivaren. 

Rådgivaren kan vara antingen manlig eller kvinnlig vilket har visats genom att använda hen i
texten.

Eller man kan namnge kungen och rådgivaren innan man berättar. Och man kan låta
klassen namnge kungariket efteråt.

©️ Laurina Bergqvist