Not the End of My Tale

Playing Genre Piranha Yesterday I tested an online game with several of my students. Sitting in the teacher’s lounge before class, I tested this game myself while getting strange looks from other teachers. Perhaps playing a game isn’t a normal way to plan lessons. In class, we started by discussing the name of the game, Genre Piranha, which even explained what they would be attempting. You swim your fish through the course while being attacked by a shark, sea urchins, an octopus, jellyfish and other sea creatures. Anytime your fish meets (touches) a sea creature, you have to stop and answer a literature-related question to continue. There is an urgency to answer the question correctly in order to “save yourself”. I was surprised to find several students who quickly got hooked on this game and within 30 minutes could quite accurately answer the genre questions. They knew how to look for keywords and phrases in the text,which also improved their reading strategies

“Kungen och hattmakaren” adapterad från en folksaga från Filippinerna men versioner finns också i serbien, wales, irland och grekland Det var en gång en kung som var mycket känd i hela riket för sina fantastiska hattar, en dag kunde han ha en hatt som såg ut som en frukt korg full med frukt och vindruvor som hängde över kanten. En annan dag såg hans hatt ut som ett äpple träd med miniatyr äpplen. Hans folk såg alltid fram emot att beskåda dagens hatt. Men kungen hade en hemlighet, en hemlighet som bara hans hattmakare kände till. Hattmakaren visste att kungen hade ett horn på huvudet. Och kungen skämdes för sitt horn. Han kände sig annorlunda och trodde att folket skulle reta honom eller skratta åt honom. När hattmakaren höll på att mäta kungens huvud och designa nya hattar frågade kungen, "Vad ser du på mitt huvud?" "Jag ser ingenting," svarade hattmakaren, för även om han kunde se hornen tydligt var han rädd för att säga det.

"The King and the Hat-maker" is adapted from a folktale from The Philippines, but versions are also found in Serbia, Wales, Ireland and Greece. Once upon a time there was a king who was very famous throughout the realm for his amazing hats, one day he could have a hat that looked like a fruit basket full of fruit and grapes hanging over the edge. Another day his hat looked like an apple tree with miniature apples. His people always looked forward to viewing the hat of the day. But the king had a secret, a secret that only his hat-maker knew. The hat-maker knew that the king had a horn on his head. And the king was ashamed of his horn. He felt different and thought that the people would be angry with him or laugh at him. When the hat-maker was measuring the king's head and designing new hats, the king asked, "Why are you looking at my head?" "I see nothing," replied the hat-maker, because even though he could clearly see th

Lille grodan och lille ormen Baserad på en folksaga från Ekoi folket i Afrika Det var en gång en liten groda som hoppade mot sjön varje dag för att leka. Han lekte alltid själv men drömde om att han en dag skulle få en kompis att leka med. Hans mamma vinkade av honom på morgonen när han hop, hop, hoppade iväg. En dag när han plaskade runt i vattnet tittade han bort mot den höga vassen i bortre änden av sjön. Då såg han ett par ögon. Han tittade på ögonen och ögonen tittade tillbaka på honom. Han närmade sig ögonen och kom närmare och närmare. Då hörde han en röst. – Vem är du? – Jag är lille grodan. Vem är du? – Jag är lille ormen. – Vill du leka? – Visst. Då började de leka tillsammans. Efter ett tag frågade ormen – Vad är det där som du gör? – Jag hoppar, sade grodan och började visa ormen hur han kunde hoppa. Det var inte lätt för ormen som inte hade några ben att trycka upp med, Men han försökte och försökte. – Det börjar blir bättre, sade grodan.

Little frog and little snake Based on a folktale from the Ekoi people in Africa There was once a little frog who jumped to the lake every day to play. He always played by himself but dreamed that one day he would have a friend to play with. His mother waved him off in the morning when he jumped, hopped, and hurried away. One day while he was splashing around in the water, he looked toward the tall reeds at the far end of the lake. There he saw a pair of eyes. He looked at the eyes, and the eyes looked back at him. He approached the eyes, moving closer and closer until he heard a voice. "Who are you?" "I'm little frog. Who are you?" "I'm little snake." "Do you want to play?" "Sure." Then they started to play together. After a while the snake asked, "What is that you are doing?" "I jump," said the frog, and began to show the snake how he could jump. It was not easy for the snake w